Det var länge sen jag tog den här bilden (enligt min räkning). Jag vet inte riktigt varför jag gillar den. Den kanske ger mig lugn. Minns att jag sa till min lärare T. nåt i stil med "nu behöver jag inte ta några mer bilder, den här kommer göra mig känd". Förstår såklart att det inte handlar om det. Att bli känd. Jag börjar känna mer och mer att jag vill ta bilder som betyder nåt. Om jag skulle villja ha glamour kanske jag skulle satsat på modefoto istället. Kanske gör det i smyg. Pengarna måste ju in, som nån vis man sa.

"Integration" i Djursholm

Vi var på Aludden och badade i veckan. Där hade det samlats värsta stora sköna arabiska familjen för lite sol och bad och käk. En äldre man i gubblinne (solklar överste över familjen och förmodligen farfar) sitter och kontrollerar sonen så han vänder köttet vid rätt tidpunkt. Barnen badar lite grann och morsorna sitter och kacklar. Mäkta glad blir jag förstås och frågar mina vänner, som är mer bevandrade i området, ifall dom brukar hänga här. Tydligen så hänger dom runt ofta MEN, tydligen så har det vart klagomål på dom på komunal nivå typ. Suck alltså. Det är verkligen synd om de stackars Djursholmarna på strandvägen som måste stå ut med denna underliga samling småterrorister.

En trafikens man

Det var härligt att gå idag. Mot solen och vänner. På vägen träffar jag en man, oerhört passionerad och mysig man. Han ser direkt på mitt glada oskuldsfulla tryne att "här har vi en man som vill snacka av sig lite". Så där stod vi, trafikvärden och jag, och diskuterade väder och kameror och hattar och datten till toner av signalhornen. Gjorde lite ont att lämna honom där. Känns bra att jag fick med honom med mig ändå, på ett annat litet vis. Får gå tillbaka och säga hej nån dag.